Login Frontpage
Nyheter - NAV rutinavelsvärdering 15 oktober 2007 
Senaste NAV rutinavelsvärdering för mjölkproduktion, exteriör, mjölkbarhet och temperament ägde rum som planerat. NAV utförde 3 körningar per egenskapsgrupp (utom för kalvnings egenskaper):

Holstein, med data från: Dansk Holstein, Dansk Röd Holstein, Svensk Holstein/SLB, Finsk Holstein, Finsk Ayrshire och Finsk boskap.

Röda raser, med data från: Dansk Röd, Svensk Röd/SRB, Finsk Ayrshire, Finsk Holstein och Finsk Boskap

Jersey, med data från: Dansk Jersey

Produktionsdata extraherades från de nationella databaserna den 11 september för Danmark, den 2 sepetmber för Finland och den 7 september för Sverige

Exteriör, mjölkbarhet och lynne data extraherades från de nationella databaserna den 17 september för Danmark, den 2 september för Finland och den 10 september för Sverige.

Fruktsamhetsdata extraherades från de nationella databaserna den 11 september för Danmark, den 2 september för Finland och den 24 augusti för Sverige.

Juverhälsodata extraherades från de nationella databaserna den 19 september för Danmark, den 2 september för Finland och den 24 augusti för Sverige.

Nyheter jämfört med senaste NAV avelsvärdering

Mjölkproduktionsegenskaper

· Inga ändringar

Exteriöregenskaper

· Nya vikter och optimum har använts för röda raser och Holstein för beräkning av de kombinerade egenskaperna kropp, juver och ben

· Avelsvärden för juverbalans för Jersey publiceras för första gången.

Mjölkbarhet och temperament

· Inga ändringar

Fruktsamhet

· Inga ändringar

Juverhälsa

· Inga ändringar

Kalvningsegenskaper

NAV publicerar gemensamma avelsvärden för kalvningsegenskaper för Holstein för första gången vid denna körning i oktober 2007. Metoden som utvecklats för gemensam avelsvärdering för kalvningsegenskaper har använts för Holstein i Danmark, Finland och Sverige. Kalvningsegenskaper har registrerats i de tre länderna under många år, se tabell 1. Levande födda har registreras som kalvar som är levande 24 timmar efter födelsen, dödfödda kalvar är kalvar som är födda döda eller har dött inom 24 timmar efter födseln. Andelen levande födda varierade inte mycket mellan länderna. Den var 92 till 93 % för 1:a kalvare och 97 till 98 % för senare kalvningar.

Kalvningsförmåga beskriver förloppet från lätt utan hjälp till svår med veterinär hjälp. Danmark och Finland använder 4 kategorier, Finland från 2004 och framåt och Sverige använder 2 klasser. Tester visade att avelsvärden beräknade med 4 eller 2 kategorier hade mycket hög korrelation. Därför används det i den ursprungliga skalan dvs 4 klasser i Danmark och Finland och 2 klasser i Sverige. I alla tre ländern har äldre kor lättare kalvningar än 1:a kalvare.

Kalvens storlek registreras endast i Danmark och består av 4 kategorier från liten till stor. Samtidigt analyserades 12 egenskaper; levande födda, kalvningsförmåga och kalvens storlek för 1:a kalvare och äldre kor var och en med en morfars och direkt effekt..

Tabell 1. Kalvningsegenskaper i de tre nordiska länderna

Danmark

Finland

Sverige

Alla egenskaper

1:a och senare kalvningar direkt och maternel effekt

1:a och senare kalvningar direkt och maternel effekt

1:a och senare kalvningar direkt och morfars effekt

Överlevnad

Sedan 1985

kategorier 0 – 1

Sedan 1992

kategorier 0 - 1

Sedan 1982

kategorier 0 - 1

Kalvningsförmåga

Sedan 1985

kategorier 1 - 4

Sedan 2004

kategorier 1 - 4

Sedan 1982

kategorier 1 - 2

Kalvens storlek

Sedan 1985

kategorier 1 – 4

Inga

Inga

Avelsvärdena för de fyra direkta egenskaperna – levande födda i 1:a och senare kalvningar och kalvningsförmåga i 1:a och senare kalvningar är sammanvägda i ett födelseindex, vilket motsvarar de svenska kalvningsindex far. Avelsvärdena för de fyra maternella egenskaperna – levande födda i 1:a och senare kalvningar och kalvningsförmåga i 1:a och senare kalvningar är sammanvägda i ett kalvningsindex, vilket närmast motsvarar de svenska kalvningsindex morfar. Maternell och direkt effekt för kalvens storlek används som informationsegenskap. Förutom avelsvärden för maternel effekt publiceras även avelsvärden för morfars effekt. Morfarseffekten inkluderar förutom den maternella effekten 50 % av den direkta effekten. Morfarseffekten beskriver pedagogiskt bättre döttrarnas förmåga att kalva än den maternella effekten.

I Sverige kommer fortfarande morfarseffekten att publiceras och att användas i tjur- och koindex för att inte göra det för svårt för användarna av avelsvärdena. Detta pga att de röda raserna ännu inte avelsvärderas gemensamt i NAV, vilket innebär att SRB har kalvningsindex morfar. Även vårt tjur- och koindex är anpassat för kalvningsindex morfar. När alla raserna avelsvärderas gemensamt i NAV och det finns ett gemensamt tjur- och koindex kommer naturligtvis samma avelsvärden att användas.

Arbetet med den gemensamma nordiska avelsvärderingen för röda raser pågår fortfarande.

Mer information om avelsvärderingen för kalvningsegenskaper finns i

http://www.nordicebv.info/Publications/English/

Genetic Evaluation of Calving Traits in Denmark, Finland and Sweden

Interbull Open Meeting, Dublin, Ireland, August 23–25, 2007
by D. Boelling, U. Sander Nielsen, J. Pösö, J-Å. Eriksson, G.P. Aamand

NAV data inlämnat till Interbulls testkörning i september 2007

Förändringar i NAVs avelsvärderingar måste inkluderas i Interbulls testkörningar innan de kan användas i rutinavelsvärderingen. Vid testkörningen i september skickade NAV in:

  • Exteriör avelsvärden för Holstein och röda raser, RDC
  • Fruktsamhets avelsvärden för Holstein, RDC och Jersey
  • Kalvnings avelsvärden för Holstein

Danska avelsvärden inlämnade till Interbulls pilottest i september 2007

  • Avelsvärden för hullbedömning och rörelser lämnades in

Genetisk bas

Avelsvärden för tjurar och kor är jämförda mot samma kobas. Vid denna körning är kobasen (medelavelsvärde=100) kor födda 15 oktober 2002 till 15 oktober 2004

För egenskaper där endast tjurarnas avelsvärde beräknas utgör avkommeprövade tjurar den genetiska basen, se tabell 2.

Tabell 2. Definition av genetisk bas för kor och tjurar

Egenskap

Genetisk bas

Avkastning, exteriör, mjölkbarhet och lynne

Kor födda 15.10.2002 -15.10.2004

Fruktsamhet och mastitresistens

Tjurar födda 15.10.1998-15.10.2000

NAV-frekvens och datum för rutin körningar

NAV har beslutat att ändra frekvensen och tidpunkten för rutin körningarna för att anpassa dessa till Interbulls nya tidpunkter för rutinkörningar, vilket kommer att starta hösten 2007. För nuvarande har NAV 7 rutin körningar per år för exteriör, avkastning, mjölkbarhet och lynne och 4 körningar för de andra egenskaperna. Från och med 1:a januari 2008 kommer NAV att ha 6 rutin körningar per år för alla egenskaper. De framtida NAV körningarna kommer att anpassas så att NAV kan leverera aktuella avelsvärden till alla Interbulls rutinkörningar. I tabell 3 visas nuvarande och kommande publiceringsdatum.

Tabell 3. Publiceringsdatum föar NAV och Interbull 2007 och 2008. NAV avelsvärden publicerade vid datum med fet tecken kommer att levereras till Interbull.

2007

2008

Månad

NAV

Interbull

NAV

INTERBULL

Januari

15

15

Första måndagen efter den 11

Februari

Andra måndagen

Mars

1

15

April

15

Första tisdagen

Maj

Andra måndagen

15

Juni

1

Juli

15

Augusti

Andra måndagen

15

Tredje tisdagen

September

Oktober

15

15

November

December

1

1



Ytterligare information om den gemensamma nordiska avelsvärderingen finns på:


Generell information om Nordic Cattle Genetic Evaluation: www.nordicebv.info
Kontaktperson: Gert Pedersen Aamand, Ph.: +45 87405288 gap@landscentret.dk,

Danmark: www.landscentret.dk/nav
Kontaktperson: Ulrik Sander Nielsen, Danish Cattle, Ph. +45 87405289, usn@landscentret.dk

Sverige: www.svenskmjolk.se
Kontaktperson: Jan-Åke Eriksson, Swedish Dairy Association, Ph. +46 08-790 58 67
jan-ake.eriksson@svenskmjolk.se

Finland: www.faba.fi
Kontaktperson: Jukka Pösö, Finnish Animal Breeding Association, Ph +358-(0)207472071 jukka.poso@faba.fi

Nordic Cattle Genetic Evaluation