Den senaste rutinkörningen i NAV för mjölkegenskaper, tillväxt, fruktsamhet, exteriör, juverhälsa, övriga sjukdomar, kalvningsförmåga, mjölkbarhet, lynne och NTM genomfördes som planerat. NAV gjorde tre körningar per egenskapsgrupp:

Holstein med data från: dansk Holstein, dansk röd Holstein, svensk Holstein, finsk Holstein, finsk Ayrshire och finsk boskap.

Röda raser med data från: dansk röd/RDM, svensk röd/SRB, finsk Ayrshire, finsk Holstein och finsk boskap.

Jersey med data från: dansk Jersey och svensk Jersey (endast avkastning och exteriör).

Utsökningsdatum
Datum för utsökning av data från de nationella databaserna redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Datum för utsökning av data från de nationella databaserna

Nyheter jämfört med senaste avelsvärderingen i NAV

Överlevandetal
NAV publicerar för första gången avelsvärden för överlevnad. Den gemensamma avelsvärderingen körs som en fleregenskapsanalys och en djurmodell (linjär). Danmark och Finland använde tidigare modeller som är särskilt designade för analys av livslängd, medan Sverige använde en linjär modell. Avelsvärdena uttrycktes olika i de olika länderna tidigare. I Danmark och Finland publicerades funktionell livslängd, vilket innebär att man har korrigerat för mjölkavkastning. I Sverige publicerades okorrigerade värden, vilket också kallas produktiv livslängd.

Den nya avelsvärderingen är relativt likt den tidigare svenska modellen. Man har också valt att redovisa resultaten som produktiv livslängd, dvs. okorrigerat för mjölkavkastning, då produktiv livslängd anses återspegla skillnaderna mellan tjurarnas döttrars överlevnad på ett tydligare sätt. Den nya modellen har fördelen att vara flexibel för att inkludera fler egenskaper i analysen. Detta leder till högre säkerhet och som ett resultat av det kan officiella avelsvärden publiceras tidigare än innan.

Modellen för överlevnad innehållet fem egenskaper:
· Dagar från 1:a kalvning till slutet av den 1:a laktationen - max 365 dagar första laktationen
· Dagar från 1:a kalvning till slutet av den 2:a laktationen - max 365 dagar per laktation
· Dagar från 1:a kalvning till slutet av den 3: e laktationen - max 365 dagar per laktation
· Dagar från 1:a kalvning till slutet av den 4:e laktationen - max 365 dagar per laktation
· Dagar från 1:a kalvning till slutet av den 5:e laktationen - max 365 dagar per laktation

Målegenskapen är antalet dagar från första kalvning till slutet av tredje laktation. Övriga egenskaper används som information, vilket förbättrar säkerheten i avelsvärderingen. Avelsvärden för överlevnad publiceras när säkerheten är lika med eller mer än 50 procent.

I tabell 2 redovisas sambandet mellan avelsvärden beräknade på nationell och nordisk nivå.

Tabell 2. Korrelationer mellan föregående och nya avelsvärderingen för överlevnad

Juverhälsa
Avelsvärderingen för juverhälsa har förbättrats. Tre viktiga ändringar har införts:

· Den nya modellen är en djurmodell – tidigare var det en tjurmodell (farmodell)
· Den nya modellen använder celltal från varje enskilt provmjölkningstillfälle – tidigare använde vi ett laktationsgenomsnitt
· Den nya modellen använder nyskattade genetiska parametrar från 2009 – de gamla var från 2006

Egenskaperna som ingår in juverhälsoindexet är desamma som i den tidigare avelsvärderingen. NAV-modellen hanterar mastit som fyra olika egenskaper, där de tre första laktationerna ingår:

· 15 dagar före kalvning till 50 dagar efter kalvning i första laktation (CM11)
· 51 dagar före kalvning till 50 dagar efter kalvning i första laktation (CM12)
· 15 dagar före kalvning till 150 dagar efter kalvning i andra laktation (CM2)
· 15 dagar före kalvning till 150 dagar efter kalvning i tredje laktation (CM3)

Man mäter egenskaper som förekomst av mastitfall i någon av perioderna (sjuk eller frisk).

Den linjära exteriörbedömningen av främre juveranfästning och juverdjup i första laktationen och celltal från laktationerna 1 till och med 3 används som korrelerade egenskaper när man skattar avelsvärdet för mastitresistens. De ger extra information om kons genetiska förmåga att stå emot mastitinfektioner.

De fyra mastitegenskaperna vägs ihop till ett juverhälsoindex/mastitresitensindex (CM) med medelvärde 100 och spridning 10. Vikterna som används är:

CM = 0,25CM11+0,25CM12 + 0,3CM2 + 0,2CM3.

Också de tre skattade avelsvärdena för celltal (laktation 1, 2 och 3) vägs samman till ett totalavelsvärde. De relativa vikterna är: 0,5:0,3:0,2, vilket innebär att första laktationen har högst vikt.

I tabell 3 redovisas sambandet mellan gamla och nya avelsvärderingen för juverhälsa.

Tabell 3. Samband mellan gamla och nya avelsvärderingen för juverhälsa

För kor är korrelationen mellan det gamla och nya juverhälsoindexet 0,60-0,70. Det är enligt förväntan eftersom det föregående indexet endast baserades på härstamningsinformation. I Finland använde man tidigare testdagsmodell för skattning av avelsvärden för celltal hos kor, den korrelationen är därför högre, 0,91-00,92.

Mer information om avelsvärderingen för juverhälsa finns här:

http://www.nordicebv.info/Publications/English/

Combining test day SCS with clinical mastitis and udder type traits: A random regression model for joint genetic evaluation of udder health. 37^th ICAR Session and Interbull Open Meeting, Riga, Latvia, 31st May–4th June, 2010 by E. Negussie, M. Lidauer, E. A. Mäntysaari , I. Strandén, J. Pösö, U. S. Nielsen, K. Johansson, J.–Å. Eriksson, G. P. Aamand

Genetisk bas
Avelsvärden för tjurar och kor är jämförda mot samma kobas. Vid denna körning är kobasen (medelavelsvärde=100) kor födda från 15 augusti 2005 till 15 augusti 2007.

I samband med införandet av djurmodell för juverhälsa och överlevnad ändras basen för dessa egenskaper från tjur- till kobas. Kobasen har en högre genetisk nivå än tjurbasen och det leder till att indexen sjunker för samtliga djur (tabell 4).

Tabell 4. Nivåförändring för överlevandetal, juverhälsoindex och NTM mellan föregående och senaste avelsvärdering

För fruktsamhet, övriga sjukdomar och kalvningsförmåga, där endast tjurarnas avelsvärden beräknas, utgör avkommeprövade tjurar den genetiska basen (tabell 5). Dessa tjurar är fäder till dagens kor.

Tabell 5. Definition av den genetiska basen för kor och tjurar

*tjurkalvar födda i perioden

Publicering av NTM

Vikt för juverhälsa
Genom införandet av djurmodell för juverhälsa inkluderas kons egen prestation för mastit, celltal och juverexteriörbedömning. Tidigare var kornas avelsvärden endast baserade på härstamningsinformation. I väntan på djurmodellen hade korna olika vikter i juverhälsoindex beroende på om kon var exteriörbedömd eller ej. Det innebar att man ökade vikten på juverexteriör jämfört med tjurarnas vikt om det fanns egna uppgifter. Genom införandet av den nya modellen upphör dessa korrektioner och tjurar och kor har samma NTM-vikter för juver (tabellerna 6-9).

Tabell 6. Vikter i NTM för tjurar och kor, Holstein

Tabell 7. Vikter i NTM för tjurar och kor, RDC

Tabell 8. Vikter i NTM för tjurar och kor, Jersey

Tabell 9. Vikter i NTM för tjurar och kor, Röd Holstein

En tjur får ett officiellt NTM när tjuren har officiella avelsvärden för avkastning, exteriör och juverhälsa. Med officiella avelsvärden avses NAV’s gränsvärden för avelsvärden beräknade av NAV (NAV EBV) medan för internationella avelsvärden avses Interbullskattningar av avelsvärden (IB EBV). För egenskaper utan officiella avelsvärden (NAV EBV eller IB EBV) redovisas härstamningsindex beräknat av NAV. Avelsvärdena används i följande prioriteringsordning: NAV EBV, IB EBV och härstamningsindex.

För tjurar med nordiskt stamboksnummer följer beräkningen av härstamningsindex principerna som finns beskrivna i rutininformationen från oktober 2008. För utländska tjurar utan nordiskt stamboksnummer beräknas härstamningsindex som ½(faderns avelsvärde -100) + ¼(morfaderns avelsvärde – 100) + 100. Om fadern eller morfadern inte har officiella NAV avelsvärden används 100.

Frekvens och datum för rutinkörningar
NAV har hitintills genomfört sex körningar per år för samtliga egenskaper. Från och med augusti 2010 kommer NAV genomföra fyra körningar per år. Även Interbull kommer att ändra tidpunkten för internationella avelsvärderingar under hösten 2010. I tabell 10 redovisas nuvarande och kommande publiceringsdatum för NAV- och Interbullkörningar.

Tabell 10. NAV- och Interbullkörningarnas publiceringsdatum 2010/2011. Datum i fet stil betyder att NAV levererar data till Interbull för internationell avelsvärdering

Ytterligare information om den gemensamma nordiska avelsvärderingen hittar du här:

Generellt om NAV: www.nordicebv.info
Kontaktperson: Gert Pedersen Aamand, tel. +45 87405288, gap@vfl.dk

Danmark: www.landscentret.dk/nav
Kontaktperson: Ulrik Sander Nielsen, Dansk Kvaeg, tel. +45 87405289, usn@vfl.dk

Sverige: www.sweebv.info, www.svenskmjolk.se
Kontaktperson: Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk, tel. +46 87905867, jan-ake.eriksson@svenskmjolk.se

Finland: www.faba.fi
Kontaktperson: Jukka Pösö, FABA Service, tel. +35 8207472071, jukka.poso@faba.fi